När vi skulle välja projektarbete, fick jag, eftersom jag går naturvetenskapligt program med mediaprofil, antingen välja ett ämne inom naturvetenskap eller inom media.
  Min mamma föder upp Cocker spaniel och jag alltid har hjälpt till, hundarna är ett av mina största intressen. Därför började det intressera mig av vilka färger valparna kunde förväntas få när vi parade våra olika hundar.
  Fotografering är ett av mina andra intressen och webbdesign har jag jobbat med innan. Jag har tidigare gjort ett par hemsidor.

   Alltså kom jag fram till att jag skulle göra en hemsida som handlade om Cocker spanielns olika färger och hur de nedärvdes.
  Jag bestämde mig för att också ta med lite statistik för vilka färger som var vanligast mellan åren 2000 - 2008 i Sverige.

  Här ser ni resultatet av ett läsårs arbete, varsågoda:

 

  I hundens gener finns det skrivet vilken färg den kommer att få. Där finns också information om vilka färger hunden kommer att kunna få på sina valpar.
  Hundens gener sitter i par, i varje par kommer den ena genen från mamman och den andra från pappan. Det finns både dominanta och recessiva gener. De dominanta generna är starkare än de recessiva. De recessiva anlagen syns inte om det är någon dominant gen som döljer dem. För att ett recessivt anlag ska synas måste det finnas i dubbel uppsättning, det måste alltså komma både från mamman och från pappan. Dominanta behöver bara finnas i enkel uppsättning för att synas. Dominanta gener betecknas med stora bokstäver och recessiva med små.

  Hundarna kan inte ha starka eller svaga anlag för färger. Antingen har de anlag för en viss färg eller har de inte det.

   För att kunna räkna ut sannolikheten för vilka färger det kan bli på valparna så använder man korsningsscheman. Dessa stämmer bara statistiskt, det är alltid slumpen som i slutändan avgör vilken färg hunden kommer att få.

  

Ett exempel på ett korsningsschema är det med könskromosomerna x och y. Tikar har två x (xx) och hanar har ett x och ett y (xy).

 

 

x

y

x

xx

xy

 

 

 

 

 

Hanen kan ju antingen ge en X-kromosom eller en y-kromosom till sin avkomma, alltså skriver man upp båda vågrät. Tiken kan ju bara ge en X-kromosom till sin avkomma så man skriver upp x lodrät.
Sen lägger man helt enkelt ihop anlagen från hanen och tiken. De mörkblåa rutorna visar vilket kön avkomman kommer att få. Hälften av valparna borde alltså bli tikar (xx) och hälften hanar (xy).

  


Jag med "mina" hundar: Hedda, Samira, Pim-Pim och Wilma
FOTO: Denise Markoff

 


  En av våra hundar, Hedda, med sin andra kull där fick hon sju valpar i fyra olika färgvarianter

 


En av våra valpkullar. Föräldrarna till valparna är båda soblar men valparna har fyra olika färger: sobel, rött, sable roan och orange roan